I takt med att globaliseringen ökar har de multinationella företagen stärkt sin närvaro i Sverige. En effekt av detta är att efterfrågan på arbetskraft med mer specialiserad kompetens har ökat.

Världsekonomin blir allt mer globaliserad och integrerad. För Sverige är det kanske särskilt märkbart eftersom nära hälften av vår BNP utgörs av export. Dessutom har antalet utlandsinvesteringar i Sverige stadigt ökat under lång tid och år 2012 tillhörde Sverige de 20 största mottagarna av utländska investeringar (World Investment Report, 2013). Enligt Tillväxtanalys fanns det 13 571 utlandsägda företag i Sverige år 2013 som totalt sysselsatte drygt 630 000 personer. USA är det land som har flest anställda i Sverige, följt av Tyskland och Finland.

I takt med ett ökat inflöde av utländska företag förändras även den svenska arbetsmarknaden. Ett vanligt argument är att globaliseringen leder till att jobb flyttar ut från de industrialiserade västländerna till utvecklingsländer. Men enligt Fredrik Heyman, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, behöver bilden nyanseras. Samtidigt som de utlandsägda företagen har ökat sin närvaro i Sverige har även antalet högkvalificerade yrken ökat.

– Vår forskning visar att de utlandsägda företagen ofta för med sig högkvalificerade jobb. Däremot för de inte med sig mer rutinartade arbetsuppgifter i samma utsträckning. Istället utförs den typen av jobb där företagen har sitt huvudkontor, eller utlokaliseras till länder där man är mer specialiserad på den typen av arbetsuppgifter.

Högre produktivitet i utlandsägda företag

Studerar man vilka skillnader som finns mellan de länder där de investerande företagen kommer från visar det sig att det finns stora skillnader, främst kopplat till produktiviteten.

– När vi tar hänsyn till skillnader mellan olika företagsspecifika faktorer, industrier och tidsperioder finner vi att utländska dotterbolag med amerikanska ägare i genomsnitt har högst produktivitet och högst andel högskoleutbildade. Genomsnittslönen är också högst i amerikanska företag.

Lägst produktivitet i jämförelsen uppvisar de övriga nordiska länderna. Orsaken till skillnaderna är enligt Fredrik Heyman att tröskeln för att etablera sig i Sverige är högre för ett amerikanskt företag, bland annat på grund av det geografiska avståndet mellan marknaderna. Det krävs med andra ord en större och mer fokuserad satsning för ett USA-baserat företag jämfört med exempelvis ett norskt företag, som med relativt små resurser och medel kan etablera sig på den svenska marknaden. Det påverkar i sin tur hur organisationen är uppbyggd och hur hög produktivitet företaget uppvisar.

Utländska dotterbolag med amerikanska ägare har i genomsnitt högst produktivitet och högst andel högskoleutbildade.

De branscher som USA-ägda företag dominerar är främst fastighets- och företagstjänster, parti- och detaljhandel och tillverkning. Inom byggverksamhet dominerar Finland som största utländska arbetsgivare. Tyska företag har flest sysselsatta inom transporter och el, gas och värme. Brittiska företag dominerar sysselsättningen inom hälso- och sjukvård, medan danska företag har flest sysselsatta inom utbildning.

Intressant att notera är att kinesiska ägare fortfarande är sällsynta. Trots att Kina är en stor och växande aktör på den globala marknaden är det inte många kinesiska företag som tar steget att bilda utländska dotterbolag i Sverige.

– För den period vi har studerat, 1996-2009, har vi få aktiva kinesiska företag i ett begränsat antal branscher. Generellt sett kan man säga att kinesiska investeringar i Sverige är drivna av att få tillgång till produkter och teknologier som inte finns i Kina. Men vi finner också att företag med kinesiska ägare har medarbetare med hög utbildning och höga löner, vilket är i linje med hur det ser ut i de flesta andra utlandsägda företag.

För mer information om Fredrik Heymans forskning samt länkar till relaterad forskning, se www.ifn.se/fh.